Vägen till mogen språkanvändning är lång. För familj och förskolepersonal är det lättast att upptäcka om ljuden i orden inte låter som de ska. En del barn ”pratar rent” redan från början. Andra har svårigheter med ljuden i orden ända upp i skolåldern. Olika språkljud utvecklas olika tidigt, och alla barn följer inte riktigt samma mönster. En fyraåring som inte gör sig förstådd av utomstående bör språkundersökas av logoped. Några ljud ”får” fattas. Ljud som brukar komma sent är u och y, r och sj- och tj-ljuden. Innan man kan höra skillnad på ljuden är det svårt att lära sig göra skillnad.
Ord kan böjas fel fast det ändå är rätt. Ett barn som säger ”fådde” har upptäckt det vanligaste sättet att böja verb. Vi säger ju ”mådde” och ”nådde”. Men när det gäller verbet ”få” ska det heta ”fick”. Sådana oregelbundenheter upptäcker barnen så småningom. Likaså kan det vara svårt att placera ”inte” rätt. ”Jag inte vill sova” blir så småningom ”Jag vill inte sova”.
Skillnaderna är stora mellan enskilda barn. I ett ordförrådsprov för sex- och sjuåringar var några barn fyra gånger så snabba på att komma på ord som andra barn i samma grupp.
En del barn har också svårigheter med hur språket ska användas. Sådana problem måste också uppmärksammas så att barnet kan få det stöd som behövs.