Intervju med logoped för hörselskadade barn

Jennie Lavås-Skoglund är logoped sedan ca 10 år. Under de första åren arbetade hon på logopedmottagning, men nu är hon  anställd vid Specialpedagogiska Skolmyndighetens särskilda skola för barn och elever med hörselnedsättning och dövhet, Kristinaskolan i Härnösand.

Hur vanligt är det med nedsatt hörsel och dövhet?

I Sverige föds årligen ungefär 200 barn som behöver hörapparat och/eller teckenspråk.
     Cirka 10.000 hörselskadade och döva i åldern 1-20 år finns registrerade hos landstingens hörselvård.
Idag får ca 95% av de barn som föds som gravt hörselskadade eller döva ett cochleaimplantat (CI) inopererat. Även vuxna kan CI-opereras. Det gäller då oftast hörselskadade som gradvis förlorat hörseln eller de som blivit döva som vuxna. CI är ett hörhjälpmedel som opereras in i snäckan i örat. Genom elektrisk stimulering av hörselnerven ges möjligheten att uppfatta ljud och tal. 

Måste det bli problem med tal och språk om hörseln är nedsatt?

Språk handlar om kommunikation och de kognitiva färdigheter som man får med språket och det behöver man inte ha problem med vid nedsatt hörsel, om man får teckenspråk. När det gäller hörselskadade barn som inte får teckenspråk, är det många faktorer som spelar in i om tal och språk påverkas. Mycket beror exempelvis på vad orsaken till hörselskadan är, grad av hörselnedsättning, vid vilken ålder den upptäcktes och hur snabbt man kunnat sätta in eventuella hörhjälpmedel. Vid en lindrig hörselnedsättning behöver påverkan på talet inte vara märkbar, men ibland kan exempelvis högfrekventa ljud som ”s”, ”tj” och ”sj” vara svåra att uttala. Vilka språkljud som är svåra att uttala varierar mycket. Ju större hörselnedsättningen är, desto mer påverkat brukar talet bli. Det kan vara svårt att höra melodin i sitt eget tal och den hörselskadades tal kan då upplevas som lite entonigt och kanske lite för starkt eller för svagt. Vad gäller den språkliga biten som innefattar exempelvis ordförråd och grammatik, behöver denna inte vara påverkad. Ibland märks dock ett svagare ordförråd, att orden hamnar i fel ordning, orden böjs felaktigt och ord byts ut.

Vad ska jag lära mitt hörselskadade barn om hörselnedsättning?

Ge ditt barn hörselmedvetenhet. Titta på bilder och prata om örats anatomi och funktion och relatera till den hörselskada ditt barn har. Hjälp ditt barn att hitta ett sätt att berätta om sin hörselskada för andra barn och vuxna. Om ditt barn använder hörseltekniska hjälpmedel ska hon/han så tidigt som möjligt lära sig att själv hantera och sköta om hörapparaten/CI. Det är viktigt att ditt barn får träffa andra barn som också har en hörselnedsättning. Detta för att få utbyta erfarenheter och för att få identifiera sig med barn som befinner sig i samma situation. Du kan vända dig till exempelvis DHB (www.dhb.se) eller landstingets hörselvård för råd kring vilka forum som finns där ni och ert barn kan möta andra som befinner sig i samma situation.

Vad ska man tänka på när man samtalar med barn som har nedsatt hörsel?

Det är viktigt att ha ögonkontakt med barnet och att barnet kan se din mun när ni talar. Hon/han är ofta hjälpt av att kunna avläsa dina munrörelser. Hitta ett för er fungerande sätt att kolla av att barnet har förstått och hört vad du sagt. Du kan tala med normal röststyrka, men tänk på att tala tydligt och inte för fort. Naturligtvis ska detta ske i en så lugn miljö som möjligt, där onödiga ljud från exempelvis TV undviks. Det är viktigt att alla väntar på sin tur, då det annars kan bli svårt för barnet med hörselnedsättning att hinna med att se vem det är som talar. Beroende på hur barnets behov av teckenspråk ser ut, ska de vuxna kring barnet självklart arbeta för att skapa en så bra språkmiljö som möjligt.
     När du som vuxen pratar med ett barn med hörselnedsättning är det bra om du varierar dina ordval (använd synonymer), för att på så vis utveckla barnets ordförråd. Det är annars lätt hänt att man i samtal med ett hörselskadat barn förenklar språket i onödan och använder ord som man vet är bekanta för barnet. När barnet börjar bekanta sig med handalfabetet (vilket kan ske i tidig ålder) och med bokstäver, är det bra om det får möta nya ord i både ljud och skrift. Alltså både genom att få höra orden och se dem skrivna eller tecknade med handalfabetet. Genom att få se hur ordet ser ut är det lättare att befästa ordet.

När kan det vara bra för barn med hörselnedsättning att lära sig teckenspråk?

Man brukar säga att språk stärker varandra och det gäller även teckenspråk i förhållande till andra språk. Även om det lilla barnet kan höra tillräckligt bra med eller utan hörhjälpmedel, kan det vara bra att hon/han får lära sig teckenspråk. I många fall är hörselnedsättningen progredierande, vilket innebär att hörseln gradvis blir sämre. Det är en fördel att få lära sig teckenspråk som barn, då barn har betydligt lättare att lära sig ett nytt språk jämfört med vuxna. En person med en hörselnedsättning kan klara sig bra med sin hörsel i vissa miljöer, men får svårare att höra i exempelvis bullriga miljöer och i större folksamlingar. CI är ju ett tekniskt hjälpmedel som tillfälligt kan gå sönder, man tar av sitt CI när man badar och oftast när man sover. I sådana situationer är det tryggt att kunna använda sig av teckenspråk.
     Ett CI kan i många situationer vara en bra hjälp i en hörande miljö, medan det i andra situationer inte ger tillräckligt god hörsel. I undervisningssammanhang i vuxen ålder kan det underlätta om man kan använda teckenspråk och teckenspråkstolk i de situationer då CI inte ger en fullgod hörsel. Att kunna både talad svenska och teckenspråk ger en möjlighet att välja språk efter situation och därmed en ökad tillgänglighet i samhället.