Barn med annat modersmål i förskolan

I en intressant norsk doktorsavhandling visar Gunhild Tomter Alstad hur förskolemiljön fungerar som arena för språkutveckling. Barn lär sig enkla begrepp parallellt med komplicerad språkanvändning i förskolan, eftersom lek och inlärning är så tätt sammanknutna. Det är väsentligt att vissa gånger skräddarsy språkarbetet efter de enskilda barnens behov och arbeta i liten grupp eller individuellt. Andra gånger ser man språket utvecklas genom till exempel rollekar, som är en betydligt mer krävande aktivitet än att t.ex. enkelt benämna föremål.

Det gäller för de vuxna att ta vara på de ögonblick som uppstår och som ger möjlighet för språkstimulering.

Gunhild Tomter Alstad bedrev sin forskning i olika förskolemiljöer: där någon i personalen kunde barnens modersmål, där ingen i personalen kunde barnens modersmål och där norska barn skulle lära sig engelska i förskolan. Tre helt olika förutsättningar.

Om barnet har en god utveckling på sitt modersmål styrker detta enligt studien inlärningen av norska.

En kommentar: Barn som har  tal- och/eller språkliga svårigheter på sitt modersmål får givetvis svårigheter också med det majoritetsspråk de möter i förskolan. Det är lätt att förbise språkliga svårigheter och tänka att dessa beror på flerspråkighet. Så är det inte. Om man har svårigheter både på majoritetsspråket och på sitt modersmål handlar det sannolikt om en språkstörning.

 

Referens

Gunhild Tomter Alstad: Barnehagen som språklæringsarena. En kasusstudie av tre barnehagelæreres andrespråksdidaktiske praksiser. (doktorgradavhandling) Universitetet i Oslo. 2014.