Språkstörning är ingen ny företeelse. Språkliga svårigheter har beskrivits i forskning sedan lång tid tillbaka, men terminologin har varierat. Det gäller både i Sverige (försenad talutveckling, språkförsening mm.) och internationellt (specific language impairment, speech/language needs m.fl.).  Både internationellt och i Sverige har ett terminologiarbete genomförts under senare år. Den engelskspråkiga världen har enats om DLD, Developmental Language Disorder och i Sverige är den gemensamma beteckningen språkstörning.  Man har släppt tillägget specific/specifik.  Detta beror på att de allra flesta barn som har språkliga svårigheter av en sådan omfattning att diagnosen språkstörning blir aktuell även har andra svårigheter inom det neuropsykiatriska fältet: ADHD, autismspektrumstörning m.fl. Det kan behövas många diagnoser för att beskriva den problembild ett barn har att leva med.

I skissen nedan visas följande: Den översta, blå ringen till vänster inne i cirkeln visar de språkliga domäner som påverkar språk och tal. Den fonologiska domänen överlappar till den röda cirkeln, där olika möjliga orsaker till talsvårigheter visas.

Nedanför dessa båda cirklar finns andra faktorer listade som påverkar en individs språkliga och kommunikativa förmåga.

En logopedutredning behöver fokusera både på djup och bredd, dvs.:

  • På djupet utreda de språkliga domänerna – vad gäller förståelse, uttrycksförmåga och medvetenhet.
  • Beakta andra faktorer hos barnet som kan behöva kompetens som finns hos andra yrkeskategorier

Svårigheter av mer begränsad omfattning, som inte leder till en medicinsk diagnos, kan i stället beskrivas som att barnet/eleven är i språklig sårbarhet. Men språkligt sårbara
är förstås även elever med språkstörning.

Tyvärr är texten i bilden suddig. Jag har ännu inte lärt mig hur jag ska bearbeta sådana här filer för att förbättra bildkvalitén